Inlägg gjorda i december, 2008

På banan igen

Skrivet av den Dec 7, 2008 i Hundtantens blogg, Vardag med hundar | 3 kommentarer

Mitt liv har varit lite hektiskt en tid. Konstigt egentligen,för det känns som om jag inte gjort något särskilt. Livet snurrar på i allt högre tempo.Det verkar som om det bara är jul och midsommar om varannat utan att man hinner andas däremellan. Benz och jag tränar på. Häromdagen tränade jag för Lotta Linusson. På vägen hem därifrån fnissade jag för mig själv. Jag hade ägnat nästan en timme och 400kr åt att ta ett steg framåt men Benz i perfekt position och koncentration. ETT STEG! Och jag ansåg den övningen var värd både pengar och tid. Jag, den slarvigste hundtränaren som finns, jag som är en utpräglad teoretiker, tycker för närvarande om de små detaljernas träning. Precisionen, noggrannheten och fokuseringen. Det känns som då jag red och tog stegen från en trerräng- och hoppfantast till att plötsligt upptäcka tjusningen med dressyr. Jag funderar mycket över Benz och den tur jag haft som fått honom. Jag har alltid varit lite skeptisk mot omplaceringar. En bra hund brukar ha många vänner, så om en bra hund av olika skäl måste omplaceras  finns det ofta någon i bekantskapskretsen som säger: ”Inte ska du väl lämna bort den fina hunden? Jag kan ta honom/ henne i stället” I början tänkte jag att Benz nog hade sidor som kanske var lite jobbiga och som gjort att hans och Annas vänner dragit sig för att ta emot honom. Nu vet jag bättre. Dels har han vänner som hälsar till honom och som tydligt visar att han är en uppskattad hund. Dessutom får han nya vänner vart han kommer. Min familj är redan sålda, det har jag berättat. Hundvakten Maud bara jublar över hur lätt och tydlig han är, tränare och träningskompisar är förtjusta, som i går på sökträningen då Lennat Larsson, schäferägare, sa att Benz var trevlig, faktiskt nog den trevligaste Aussie han mött. Mycket sagt från en som i grunden tycker att rasen är ganska onödig! Så en hund som Benz har och har haft många vänner det är tydligt. Jag längtar till jullovet! De här sista dagarna är långa och jobbiga. Både elever och lärare är fnattiga, allt ska avslutas och däremellen ska man öva julsånger och julspel. Jag vill vara hemma, ha lata långa sovmornar och sköna långa promenader. Och jag vill ha snö!! Maro kommer tassande ibland. Någon gång ligger han på någon av sina favoritplateser och skymtar i min ögonvrå då jag går förbi. Varje gång kommer hugget och jag gråter ett tag. Jag brukar lägga min kind mot en kudde och prata lite med honom. Så försvinner han igen. ”Hej då Solsken”, säger jag, för så brukade jag kalla honom när han med sina otroligt vackra och skrattande ögon kom springande emot mig. Mitt solsken och min skrattpåse. Min Maro. Det är väl dags att släppa det nu, och för det mesta gör jag det. Men ibland står han ju där igen och gör sig påmind. Ändå ångrar jag mig inte, jag vet att jag gjorde det rätta, för min skull men också för hans skull. Nu kommer lilla Blå med ett otroligt smutsigt mjukisisdjur i munnen, hans älskade Nasse. ”Vill du dra lite dragkamp med mig” frågar han. ”Visst vännen” svarar jag ”och tack för att du kom”. Tröstaren i nöden, Lilla...

Läs mer