IT Debatt

Debattinlägg och rektioner på olika händelser i hundvärlden

Vem behöver alla dessa hundar?

Skrivet av den sep 19, 2013 i IT Debatt | 6 kommentarer

Vilket detektivarbete! Någonstans gäller det ju att skilja rykten och allmänt skitsnack från verkligheten och det,mina vänner, är inte så lätt i detta fall. Den första frågan jag ställde mig var om en speciell uppfödning verkligen behövs då det gäller schäfer.För att reda ut det vände jag mig till i första hand försvaret och polisen. Representanter från försvaret säger: vi behöver c:a 30 hundar per år. De ska vara uthålliga, föriga och kunna spåra.Ett absolut krav från oss är att de är friska! Tyvärr har vi fått några hundar som, trots tester och en dyr utbildning ,inte varit friska från FHTE: s avelsstation Autoimmuna sjukdomar som ex.klådor och ryggproblem och/ eller ledproblem har varit en orsak till kassation Polisen säger: vi behöver 80- 100 hundar per år. Vi skaffar hundar från uppfödare och /eller privatpersoner. 20% av våra hundar kom från FHTE 2012. Vi har alltid en brist på hundar,och behöver ca 15 hundar  fler än vi får varje år.  Enligt regeringsbeslut ska vi nu samarbeta ned FHTE och det tror vi är lösningen på  detta problem. V i behöver hundar som är trygga, självsäkra och uthålliga, Vårt största problem är de fysiska problem en hund kan råka ut för, som ryggproblem eller andra, diffusa rörelseproblem. Avseende  FHTE gör vi egna tester på föreslagna hundar, Dessutom är hundarna 5- 6 veckor hos oss för vidare träning innan vi verkligen bestämmer oss. Behoven är inte nya, de känns igen från förr. Hur ”gör” man då bra hundar? 1. De skall vara friska! Det spelar ingen roll hur bra en hund är på test, är den inte frisk och kan gå på sina ben betyder det inte något. En hund som kliar sig värre än en skabbräv går inte att använda vare sig inom polis eller försvar och måste man tillsätta kryckor i form av livslång medicinering ska den iaf inte avändas i ave.l 2.Ett annat krav är : de ska vara uthålliga! Var,i en testsituation ser man det?Förr sågs dressörer som en resurs och som en naturlig del av det allmänna omdömet om hunden. Hunden hade då längre tid på sig att visa både bra och mindre bra sidor efterhand. 3. Mentaliteten ska vara anpassad för hunden framtida uppgifter. En tjänstehund hos polisen har inte samma mentala profil som en tjänstehund inom försvaret. Lasse Eriksson, som basar för polisens hundar i Karlsborg, säger att om hundarna visar för mycket allvar som unga kan de bli alltför misstänksamma efter en tid i tjänst. De måste vara stabila och nervfasta, förutom den kamplust de behöver för att orka arbeta långa pass. Försvaret behöver också stabila hundar med utpräglat spår- och sökintresse. Koncentrationsförmåga är ett måste. Den civila delen av försvaret,hemvärnet, har också hundförare som ibland behöver hundar. De flesta har ju sin egen hund,men ibland behövs nya. På min klubb, Botkyrka BK, finns nu två av Försvarsmaktens hundar. Förarna har 18 mån på sig att certa hundan, sedan får föraren hunden som gåva. Vad som händer om hunden inte klarar certprovet förtäljer inte historien. Så,svaret på min fråga är, ja, det behövs hundar. Däremot kan man ju verkligen fråga sig om det behövs födas upp c:a 200 valpar/år för att tillgodose försvarets 30 hundar? Nu kommer ju polisen in och då blir det så klart annorlunda, eftersom de har ett betydligt större behov, och FM tänker också öka antalet hundar. Men ändå,min nästa fråga är: var tar alla hundar vägen? En sådan överproduktion av en enskild uppfödare måste ju märkas? En sak är klar: de säljs billigt,till fodervärden eller någon annan. En del av andra uppfödares kritik är just detta, det är en dumpning av priser som borde få konkurrensverket att höja på ögonbrynen.   Till sist, lite statistik: Erik Wilsson skriver i en artikel att ¨med start från 2011 ska alla förstagångsföräldrar komma från vår egen uppfödning. Varför då? Är de bättre än genomsnittet? I samma artikel skriver han om deras tester. 36 hundar av 496 bryter den tämligen ”snälla” test de genomför. Det innebär att 7% av hundarna bryter. Om man tittar på MH för schäfer i åldern 12- 18...

Läs mer

Varför föder svenska folket upp schäfer?

Skrivet av den sep 13, 2013 i IT Debatt | 4 kommentarer

FHTE igen. Det blir allt konstigare. Ju mer man läser och hör, ju mer förvånad blir man. Vad händer egentligen med skattebetalarnas (våra!) pengar? Varför föder vi upp schäfer? Behövs de för allas vårt kollektiva samhälle? Till försvaret sägs det., men är det sant? Om nu 75% kasseras och återgår till fodervärdar eller ännu värre, avlivas, så måste man ju ställa frågan: vad är det som är fel? Om man följer det hela från ax till limpa finns det många fallgropar. här följer tre: 1. Avelsurvalet. Blir meriterade IPO- hundar bättre patrullhundar (för det är vad försvaret behöver) än andra? Att IPO är populärt borde inte i sig säga att det är de bästa schäfrarna som meriterar sig där, övriga bruksgrenar ger kanske väl så bra information. En spår-, sök- eller rapporthund i de högsta klasserna visar en uthållighet över tid som kanske krävs för försvaret egentligen. En skyddshund i elitklass ska förutom skyddsarbetet i ärm och i korg kunna spåra, söka och gå en bra lydnad för att platsa, en verklig mångkampare i hundvärden. Varför då denna övertro på IPO- hundar? 2. Uppfödning Modern forskning bl.a från Sydafrika visar med all önskvärd tydlighet vikten av en varierad miljö och tidig systematisk träning av valpar för framgång i tjänstehundsavel. Varför sätts då valparna ut till fodervärdar med en uppmaning att inte träna hundarna?  ” Det är bättre att de inte tränar hundarna, de gör ju bara fel i alla fall” säger representanter från FHTE.  Det är nog den gamla romantiska bilden av den helt råa, opåverkade hunden som spökar. Den är så fel som den kan bli. En hund är en intelligent varelse och blir självklart påverkad av alla upplevelser från början till slut och kan inte ”stå på vänt”. En ung schäfer utan styrning och meningsfulla uppgifter hittar på egna, vare sig det är att hoppa högt för varje nyhet eller att skrämma bort allt som rör sig. 3. Intestning Att testa hundar är svårt, det ska gudarna veta. Därför vägde gamla tiders testsystem vid försvarets hundskola in många olika aspekter, varav mentaltesten var en liten del. Hunden hade då varit på skolan minst tre veckor och den dressör som tilldelats hunden hade minst lika mycket att säga till om som testresultatet. Att, som på FHTE, ha en person som testar alla hundar är en flaskhals. Ingen är ofelbar, alla är mer eller mindre bra på jobbet olika dagar. Att samma person dessutom är ansvarig för testbanans utformning och värderingssystem är rent underligt. Det är otroligt att vi skattebetalare kastar bort 70 års kunskap om testverksamhet som vi faktiskt har och börjar från början igen. Rykten är en sak, fakta ibland en annan. Utan en egentlig vilja att hänga ut någon kan jag inte annat än undra vad som händer.  Som tur är har vi offentlighetsprincipen och allt statligt är bara att granska. Jag kommer att kavla upp ärmarna, kamma mig och sätta igång. Har du något att bidra med, bra eller dåligt, så hör av...

Läs mer

Försvarsmakten och schäferavel.

Skrivet av den aug 14, 2013 i Hundtantens blogg, IT Debatt | 9 kommentarer

Jag läste två artiklar på schäferhundklubbens hemsida som fick mig fundersam. De finns under adressen: http://avel.schaferhundklubben.se/Forsvarets-schaferavel. Båda är skrivna av Erik Wilson(EW), avelsansvarig vid Försvarsmaktens Hundtjänstenehet (FHTE). Den ena handlar om FHTE:s Lämplighetstest och den andra om Tjänstehundar och sällskapshundar. EW slår åt alla håll för att förklara det han tycker, nämligen att det var bättre förr, och ju förr dess bättre. Moderna dressyrmetoder främjar hundar med sämre självtillit hävdar han. Han säger också att de från SBK som åkte till dåvarande Hundskolan i Sollefteå på kurs under 80- talet upplevde skolans egna hundar som ”värsta problemhundarna”, något som han själv får stå för. Jag var där på kurs ett flertal gånger på den tiden och jag har varken då eller senare hört något liknande. Varför en sk. ”bra hund” automatiskt skulle vara en besvärlig hund är ingen som vet, men myten är gammal som gatan. Min upplevelse är att det är betydligt svårare att hantera en rädd hund än en hund med självtillit och trygghet. Det är väl snarare så att ”en bra hund har många vänner” och om den omplaceras av någon orsak så är det ofta till någon som redan känner den. Det kan ju vara en orsak till att vaktbolag och poliser har så svårt att få tag på bra tjänstehundsämnen i halvvuxen ålder. EW säger att de hundar som uppfostras av flera fodervärdar, dvs. lämnas tillbaka innan avtalstiden löper ut vid c:a 18 månaders ålder oftare blir tjänstehundar än de som bor hos en enda. Slutsatsen blir då att en otrygg uppväxt med många byten av hem befrämjar ett önskvärt testbeteende. Bäst är det tydligen om hunden kommer tillbaka till en dressör, då kommer 75% av dem att bli tjänstehundar. Å andra sidan säger EW att en ambitiös fodervärd som går på flera träffar med sin fodervärdskonsulent ger bättre testvärden. Det är lite motsägelsefullt, men tydligen är det så att flera hem ökar egenskapen ”självtillit” hos hunden och  ambition ökar egenskapen ”engagemang” (kamplust etc. ) Det är tom. så att hundens medfödda egenskaper ibland måste ”väckas” för att den ska få önskvärda testvärden. Om nu EW har rätt? Att en normal människa, varken förstagångsägare som ofta fodervärdar är, eller de hundvana personer som åkte på kurs till hundskolan kan hantera en ”bra” hund på rätt sätt, vilka ska då göra det? Vilka ska väcka dessa underhundar? Och vad ska hundarna egentligen uträtta? FHTE:S krav på hundförarna är inte stora, de ska ha ett genuint intresse, det räcker. Likadant hos polisen. Den blivande hundföraren går en 8-veckors kurs, och så skickas de t i tjänst med den specialavlade, hårt gallrade superhunden. Är det det därför kraven på hundarna är så stora? Försvarets hundar är ofta patrullhundar, dvs. de ska med hjälp av sin goda näsa och sin uppmärksamhet uppfatta och varna för främlingar som kommer in på ett område. De måste vara samarbetsvilliga med sin förare, vakna och alerta, men också sansade och välbalanserade och ordentligt miljötåliga. SBK utbildar ett antal sådana per år, liksom även räddningshundar och jag har då aldrig hört att de hundar som gör ett bra arbete är särskilt svårhanterliga. En ung hund är yvig, självklart, men ungdom är ett fel som växer bort med tiden alldeles av sig själv. Enligt ett regeringsbeslut ska nu polisen och FHTE slås samman. EW funderar då över om hundarna behöver mer aggression. En titt på polisens hemsida visar vad deras hundar i huvudsak uträttar. Både FHTE och polisen betonar att det är hundarnas goda näsa man är ute efter. På Polisens hemsida kan man läsa: Exempel på uppdrag under 2012 1 753 spåruppdrag 83 sök efter försvunnen person 910 saksök efter gods 712 narkotikasök 237 vapensök 57 kriminalsök 43 brandsök Genom dessa arbetsinsatser har man med hundens hjälp funnit /gripit 891 personer. Förutom det är hundarna med vid fotbollsmatcher och demonstrationer. Eftersom de flesta människor som kommer till dessa evenemang är normala personer utan några huliganfasoner kan man anta att hundarna mer har ett avskräckande syfte. Beklagansvärt nog är hundförarna ensamma på sina uppdrag. Två filmer visar några insatser. De är otäcka och upprörande,...

Läs mer