Vardag med hundar

Vad hände på spåret?

Skrivet av den Okt 27, 2013 i Vardag med hundar | 1 kommentar

Gullhunden och jag tävlade i dag. I alla fall var det vad jag hade planerat. Vad Crazy tänkte sig vet inte jag i alla fall. Lite fjärilar i magen hade jag väl, men mest är det så fruktansvärt kul att tävla i bruks. Vi började och slutade i spåret. Jag har tävlat i appellklass med de flesta av mina hundar med blandat resultat men aldrig misslyckats med spåret! Crazy fick inget fäste och virrade runt, åt gräs, kissade och jagade sorkar. Så efter att ha gått upp tidigt, åkt flera mil och väntat på vår tur ett par timmar så var det hela över på några minuter. Snopet var ordet! Så börjar tankarna fara, om inte om varit, om jag gjort si eller så, är jag totalt värdelös, etc. etc. Nå, nu är det soffan som gäller. Där dricker jag te och slickar mina sår. Crazy sover, nöjd med sin dag. Han är så absolut oförutsägbar, den...

Läs mer

Jag bugar för idealiteten!

Skrivet av den Okt 24, 2013 i Vardag med hundar | 2 kommentarer

Jag bugar för idealiteten!

När jag kom luktade det kaffe. En person var redan på plats, hade fixat fika och satt där med alla papper i ordning. Ute på banan inspekterade andra att allt var i ok. Det var en tidig lördagsmorgon och de förberedde sig på att genomföra ett MH för mig och för andra. Klockan är sju, det är fortfarande ganska mörkt, men de är på plats. Är det nördar? Älvor eller tomtenissar? Nja, de såg då ut som högst normala människor. Vad driver dem? Varför åker de hemifrån en tidig lördagmorgon för att jobba hela dagen? Pengar? Nej!!! I bästa fall får de milersättning, några får ett symboliskt arvode. Äran? Knappast. I den stora världen är de absolut anonyma och i sin värld, Svenska Brukshundklubbens, är de visserligen utbildade men inte särskilt högt värderade. Så vad driver dem då? Jo, jobbet har en hög kulfaktor! Det är intressant och extremt lärorikt att se hundar lösa problem ”på egen tass”. Det är socialt, man möter människor, medarbetare och hundägare av alla de slag. Man vet att man arbetar för en god sak, man samlar in data som verkligen för aveln i Sverige framåt. Men ändå, det viktigaste av allt tror jag, det är en underbar känsla att veta att man gör ett bra jobb! Arbete är självbelönande helt enkelt. Varför skulle man annars stryka gardiner eller tvätta bilen? I dessa tider, när man tror att värderingar finns i plånboken och när ”vad tjänar jag på det” år ett mantra som upprepas gång på gång måste jag få hävda motsatsen. I min värld, brukshundklubbens, stämmer det inte alls. Vi arbetar ideellt. Vi gör det för att vi vill, och för glädjen i att göra ett bra jobb. På en av alla dessa nästan 300 klubbar i Sverige så gjorde MH- gänget just det i lördags. De var vänliga, proffsiga och kunniga. Dessutom verkade de genuint intresserade av alla hundar som beskrevs. Och Crazy då? Jodå, han hade en härlig dag. Inte var han rädd inte, han lekte, sprang efter ”harar” och skällde på spöken efter bästa förmåga.  Hunden med den randiga svansen hade kul. Det hade jag...

Läs mer

Vi tränar!

Skrivet av den Okt 12, 2013 i Vardag med hundar | 4 kommentarer

Så var det gjort. Jag blev alldeles galen och anmälde oss till appellklass. Jag är en vän ( eller snarare ovän!) av deadlines. Behöver piskor snarare än morötter, de fixar jag själv. Piskan gör att lilla runda gumman fick tummen ur och TRÄNAR. Det prickrandiga hunden är salig,men inte så duktig. Än. Vi har ju 14 dagar på oss så hoppet finns. Ett förtvivlat.barnsligt men ändå,hopp.

Läs mer

Det är roligare att ha kul!

Skrivet av den Sep 23, 2013 i Vardag med hundar | 1 kommentar

Jag vet inte riktigt hur det gick till, men rätt som det var engagerade jag mig i något jag tycker är viktigt och otroligt jobbigt. Jag sitter i timmar vid min dator och söker information om försvarsmaktens( vår!) hundavel. Crazy vankar lite av och an, men han har en rent otrolig offknapp när det gäller. Undviker jag bara att se på hans uttråkade och lite ledsna ögon går det bra, han stör min inte. Så händer det något. Kompisen med den sexiga flattetiken  och den äldre förståndiga flattedamen dyker upp. En underbar promenad i den blåsiga, men otroiligt vackra höstdagen följde. Kompisen hade med sig fika och 2:5 metoden flög all världens väg. Det var en 2- dag som blev en före detta 2-dag utan något som helst tvekan. Cazy, den prickiga bocken, försökte fixa blandrasvalpar en lång stund innan han lugnade sig och de lekte. Kompisen hade med sig fika till hundarna också, goda lammnackar (jag tror i alla fall att de är goda, det verkar så. ) Det är livskvalité att sitta ute och fika med nöjda, knaprande hundar omkring sig.  Vilken tur att vi har vänner, min hund och jag! På ett sätt ville jag vara en sådan som bara njuter och inte lägger mig i sånt jag inte behöver lägga mig i. Men jag måste nog acceptera att jag aldrig kommer att vara tyst om det jag tycker är fel. Jag måste liksom gå på djupet och gnälla när det handlar om hundars väl och ve. Skönt i alla fall att få en paus...

Läs mer

Vad hände med hans ögon?

Skrivet av den Sep 20, 2013 i Vardag med hundar | 3 kommentarer

Vi morgonmyser min hund och jag.  Mitt i kelet ser jag det! Ögonen är alldeles igensvullna,speciellt det ena. Han ser så konstig ut. Är det en allergireaktion? Svullnaden gick över på några timmar,men vad berodde det på? Av ren och skär slöhet fick han Frolic till middag. Han har egentligen aldrig fått det förut, men jag köpte en påse för att ha till godis,och så gav jag en större mängd i matskålen. Kan det vara en reaktion på just Frolic? Jag vet inte men jag tänker i alla fall inte chansa. Visst blir man väl fjöligare med åren? Vi ska på MH den 19 oktober och jag oroar mig för hur han ska ta det. Jag, som beskrivit tusentals hundar genom åren och som låtit testa mina egna på längden och tvären är nu lika orolig som många andra hussar  jag mött genom åren. Förr måste jag ha varit stenhård, jag tyckte faktiskt att oron var lite fånig. En hund tål nog ett MH tänkte jag, och gör den inte det så bryter vi helt enkelt. Plättlätt. Men nu, detta att jag ska utsätta honom för något jag vet att han kommer att bli rädd för. Hur blir hans förtroende för mig sedan? Jag trodde att livserfarenhet skulle ge mer hårdhet, så är det precis tvärtom. Likväl som kroppen slappnar av, suddas ut i konturerna och hänger lite här och där, så tyckes också själen göra det. Min själ mjuknar alltmer, jag är räddare om Crazy än jag var om mina första hundar och  jag oroar mig mer för att han ska råka illa ut. I djurvärlden är det så att gamla mödrar är mer överbeskyddande än unga, är det så med gamla hundägare också? Min lilla vän med de blå ögonen,som nu syns igen, är nog den mest överbeskyddade av mina hundar. Då blir ju MH något att oroa sig över, inte...

Läs mer

Det är synd om hunden!

Skrivet av den Sep 13, 2013 i Vardag med hundar | 1 kommentar

Det dåliga samvetet blossar. Blåöga har urtråkigt. Jag passar barnbarn, går till tandläkaren och TÄNKER! Just nu har jag fem olika skrivprojekt på gång samtidigt och jag vill bara sitta vid datorn. Det är ett helvete att vara en projektmänniska, min hjärna jobbar bara med en sak i taget, dag och natt. Måltider hoppas över, sömnen kommer och går,  de där viktiga samtalen glöms bort och städning finns inte på världskartan. Crazy är en rent otroligt snäll varelse, så han bidar sin tid och väntar. Rör jag på mig ser han på mig och det hugger till i hela mig. Jag VET att jag borde vara ute i skogen, att vi måste träna och ha oss för att han ska vara lycklig. Jag vet också att jag mår som bäst när han sover tungt, mätt av upplevelser och motion. Men så är det den där jävla engagerade hjärnan. Just nu brinner den för eventuella konstigheter på försvarets hundtjänstenhet, pälsfärgers betydelse för mentlitet, spännande forskning på Stockholms universitet om vargar och hundar och en del icke- hundrelaterade projekt som jag drömmer om.  Ibland känner jag mig så värdelös som ägare till en arbetande...

Läs mer